Jag ska snart släppa världens bästa ponny för någon annan. Världens bästa Sune ska jag inte längre längta efter att få rida varje fredag, inte längre vänta på nästa tävling och fortsätta vår utveckling. Vi gick från att vägra ut oss på varje 50 cm till att tävla lokal. Från första tävlingen då jag trillade av efter 3:e hindret på 50 cm till att tävla 80.

Från att ha studsat runt på en ponny som var rädd för det mesta, till att hoppa höga stockar ute i skogen. Vi har verkligen utvecklats tillsammans jag och Sune. För det har alltid varit vi. Vi två mot världen.

Sedan ett år tillbaka så har vi varit oslagbara! Vi tävlade vår första 80 cm tillsammans och vi gjorde lokal debut med först en felfri runda och sedan en placering. Jag har aldrig varit så stolt över min ponny som förra terminen, då han faktiskt kunde bli riktigt fin i dressyren och hoppade som en klocka.

Men på senaste tiden har vi tappat det där. Jag känner inte att vi är ett när jag rider längre utan jag blir bara stel och sitter verkligen ovan på honom och är inte med honom. Hoppningen blir bara slit och släng och det känns inte så självklart längre. Vi var så tighta men nu känns det bara som om jag sviker honom. Jag kan inte rida honom ordentligt längre, jag är för lång och jag tänker köpa en annan häst.

Min tid med min älskade ponny är snart över och det kanske var dags. Det kanske var rätt tid för oss att bryta för att det inte skulle dala ännu mer. Tiden med honom har varit det absolut bästa i mitt liv och det är något jag aldrig kommer glömma. På söndag blir min sista tävling och på fredag får jag förbereda mig för att det kan vara min sista ridlektion på Sune.

Ni kan nog inte ana hur mycket jag har gråtit sedan jag började leta ponny. Att jag skulle kunna svika mitt hjärta och ha någon annan att älska lika mycket. Men jag insåg efter ett tag att jag aldrig kommer kunna älska någon så mycket som jag älskar Sune.

Jag som har sagt så många gånger att jag aldrig skulle kunna köpa en annan häst än Sune, men nu håller det på att hända. Jag känner mig som en svikare, även om det kanske var dags att vår tid var över nu.

En sak kan jag säga er, att när Sune ska gå i pension eller av någon anledning säljas från ridskolan så ska han bli min. En dag ska vi återförenas och det ska bli vi ända till slutet. För det är ingen i hela världen som kommer kunna bli älskad lika mycket som Sune blir älskad av mig.

Sune jag älskar dig, förevigt! ♥