Ja, nu var det onsdag igen och alltså dags att rida Skrållan.
Eftersom jag inte hittade någon att rida ut med så bestämde jag mig för att skritta och trava runt en damm som ligger i skogen bredvid stallet själv. Skrållan brukar inte kunna gå själv och det märktes tydligt i början. Jag var tvungen att sitta av och leda henne en bit eftersom hon bara stannade och ville vända. Jag kunde i alla fall sitta upp och rida mest av tiden. När vi var påväg hem var hon mycket pigg men hon lyssnade ändå och vi kunde trava där det var plant.

När vi kom tillbaka efter ungefär 20 minuter så red jag i ridhuset bara för att hon skulle få galoppera lite. Jag red i stora ridhuset och ridskoleeleverna som brukar vara på ena halvan av det ridhuset skrittade också runt dammen så jag kunde låta henne galoppera hela långsidan, vilket är långt! Hon tyckte det var skönt men jobbigt at sträcka ut så jag red inte så mycket inne, bara lite galoppfattningar från skritt, skänkelvikningar i skritt och lite trav.

Hon var svettig efter men jag lät henne beta ett tag medan hon torkade lite, så jag slapp svampa av henne eftersom hon skulle rulla sig och bli jätte smutsig i hagen efter i så fall. Hon rullade sig ändå sedan men då blev hon i alla fall inte så smutsig som hon hade blivit om jag svampat.

Det var roligt att kunna rida ut själv på henne även om det bara var en kort bit, hon är ju trots allt ett litet busfrö!


Gammal bild på mig och Skrållan från en klubbhoppning.